Fall 2 - Andreas Bergström Flashcards

1
Q

Aptiti kan kallas…

A

incentive motivation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Konsumatorisk reaktion kan kallas…

A

Hedonic reward

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med det hedoniska värdet av ett uppnått mål?

A

Hur intensivt man gillar det, hur mycket njutning detta skänker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka områden aktiveras under hedonic reward respektive incentive motivation?

A

Studier har kommit fram till att mPFC verkade aktiveras under “Hedonic reward” och att nACC/ventrala striatum var aktivt under “incentive salience”, dvs incentive motivation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken är den dorsala respektiva ventrala loopen vid motivation?

A

Det finns ett ventralt flöde som projicerar till ventrala striatum och dorsala flödet från sub nigria till dorsala striatm till motorcortex

  • Ventrala vägen – motivationsloop
  • Dorsala vägen – motorloopen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad händer när stimulit är:

Bättre än väntat?

Samma som väntat?

Sämre än väntat?

A
  • Om stimulit är bättre än väntat – ökad fyrning
  • Om stimulit är sämre än väntat – utebliven fyrning
  • Om stimulit är som förväntat – samma fyrning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad finns det för 2 olika imulser?

A
  • ”Waiting impulsivity” –* att ha förmågan att skjuta upp en liten belöning nu för att få en större belöning sen.
  • ”Action impulsivity” –* direkt kunna dra bromsen när man får en impuls om beteenden inte är ändamålsenliga (top-down reglering)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är de olika huvudgrupperna av droger?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad baseras WHOs indelnig av substansmedel på?

A

Indelningen baseras på korstolerans; 2 medel som vid långvarigt bruk av ett gett upphov till tolerans för båda -> de underliggande verkningsmekanismerna är gemensam.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan den individuella sårbarheten för drogmissbruk bero på?

A
  • Ärftlig sårbarhet är olika mellan 40 och 75% beroende på substans, speciellt opioider som är speciellt ärftliga.
  • Miljöfaktorer såsom ”non-shared enviroment”, stress, tidiga livstrauman, exponeras för interpersonellt våld, ”peers” som använder beroendemedel, tillgänglighet och pris av beroendemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är skillnad mellan shared vs non-shared miljöfaktorer?

A
  • Shared enviroment – växer upp i samma familj och det man delar med syskonet
  • Non-shared enviroment – unikt för individen och dess erfarenheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka är de 3 olika hjärnmekanismerna som är med i beroendemekanismen?

A
  • Approach – motivation för att man vill anstränga sig för att rewarden
  • Avoid – Negativ förstärkning motiverar beteenden genom negativa affekter, man vill bli av med något som är aversivt. Detta upprätthåller missbruk när man är beroende
  • Think about it – impulskontroll regleras av frontalloberna och kan hämma decision making
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med hjärnmekanismen approach?

A
  • Approach – motivation för att man vill anstränga sig för att rewarden. Positive reinforcement
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka delar av hjärnan är med i hjärnmekansimen thinking ahead?

A
  • Insula, cortex osv, men ffa frontallober och mediala prefrontalbarken, orbitofrpontalbarken osv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka delar av hjärnan är med i hjärnmekansimen avoid?

A
  • Amygdala, dorsala striatum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka delar av hjärnan är med i hjärnmekansimen approach?

A
  • Mesolimbiska systemt & dopamin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Villken roll har kinetik i belöningsvärde?

A

Kinetiken har också en roll i belöningsvärdet av droger som en mekanism för drogsökande beteende och beroendeutveckling. En och samma drog som snabbt kommer in i hjärnan har större belöningseffekt istället om den släpps ut långsamt, trots samma mängd. Ex skillnad mellan i.v och oral beredning.

  • Ju mer fettlösliga -> större belöningspotential.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är skillnaden mellan discrete cues och contextual cues?

A
  • Discrete cues – specifika stimuli, ex droger
  • Contextual cues – sammanhangsstimuli, en hel miljö såsom bilder, ljud, lukter, sociala situationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka är indelningen av beroendemedel enligt WHO?

A
  1. Opiater och opioider
  2. Sedativa / hypnotika
  3. Centralstimulantia
  4. Kokain
  5. Cannabinoider
  6. Hallucinogener
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur ger nikotin dopaminfrisättning?

A

Nikotin verkar direkt på nikotinerga receptorer i belöningscentrat:

  • alfa4beta2 postsynaptiska receptorer på dopaminneuron vilket ger en dopaminfrisättning i nucleus accumbens
  • alfa4 presynaptiska receptorer på glutamatneuron vilket ger en glutamatfrisättning som ger dopaminfrisättning i nucleus accumbens
  • desensitiseringseffekt på afla4beta2 postsyanptiska receptorer på inhibitoriska GABAerga interneuron i VTA vilket även ger en dopaminfrisättning i nucleus accumbens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ger alkohol dopaminfrisättning?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Villka är beroendekriterierna enligt DSM-IV?

A

För beroende enligt DSM-IV krävs att 3 eller fler av sammanlagt sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod:

  1. Tolerans
  2. Abstinens
  3. Kontrollförlust
  4. Upprepade ”vita perioder” (misslyckade försök att sluta)
  5. Sociala funktionsmått (stor del av liv ägnas åt drog)
  6. Sociala funktionsmått (tidigare aktiviteter försummas)
  7. Fortsatt användning trots kända skadeverkningar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka är de 3 viktiga punkterna i beorendebegreppet?

A
  1. Överdrivet begär för drogen.
  2. Kontrollförlust.
  3. Negativa konsekvenser och fortsatt drogbruk trots vetskap om dessa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka är opioidernas effekt vid en låg dos?

A

Stillsam eufori, smärtlindrande, sederande, ångestdämpande, dåsighet, mental avtrubbning.

25
Q

Vilka är opioidernas effekt vid en överdos?

A

Andningsdepression, små pupiller, medvetandesänkning, bradykardi, hypotension, torra slemhinnor, förstoppning, torra i munnen.

26
Q

Vilka är opioiders abstinenssymptom?

A

”Influenza-liknande” - dysfori, illamående, muskelvärk, ökat tårflöde, svettning, diarré, vidgade pupiller, feber, darrningar.

27
Q

Vilka är alkohols abstinenssymptom?

A

Kan beskrivas som ett ”hyperexcitabilitetssyndrom” - tremor, svettning, ångest, psykomotorisk oro, ökad puls och blodtryck, illamående, huvudvärk.

28
Q

Vad har alkohol för effekt vid bruk?

A

Alkohol har till en början en stämningshöjande effekt (medan man dricker och koncentrationen ökar) och sedan en sederande effekt.

29
Q

Vilka är centralstimulantias abstinenssymptom?

A

Få uttalade fysiologiska abstinenssymtom men kan ge dysforisk sinnesstämning, utmattning, psykomotorisk hämning, sömnstörning.

30
Q

Vilka är de huvudsakliga triggers för återfall?

A
  • Cues (discrete/contextual)
  • Stress
31
Q

Vilka är LPTs förutsättningar?

A

Förutsättningar för tvångsvård enligt LPT:

  1. Lider av en allvarlig psykisk störning (störd realitetsprövning eller hög suicidrisk t.ex. psykoser, svåra personlighetsstörningar, maniska skov, djupa depressioner).
  2. Oundgängligt behov av psykiatriskt heldygnsvård på sjukhus (”slutenvård”).
    • Här bör även räknas in ifall patienten är en fara för andra.
  3. Patienten motsätter sig erbjuden vård (eller anledning att anta att vården inte kan ges med samtycke).
32
Q

Hur skiljer sig drogbruket från början och efter ett tag?

A

Initialt drogbruk drivs av euforigivande (belönande, positiv förstärkning) egenskaper. Nedsatt impulskontroll hör även till detta och brukat kallas därför för ”impulsivt”.

Det senare ”kompulsiva” drogbruket fortgår trots vetskapen om negativa konsekvenser + trots att de belönande effekterna oftast upphört.

33
Q

Vilka miljöfaktorer kan räknas som riskfaktorer till missbruk?

A
  • Stress
  • Tidiga livstrauman
  • ”Peers” som tar droger
  • Tillgänglighet och pris på droger
  • Låg socioekonomisk status
34
Q

Vilka är de 3 olika A som har med beroendets patofysiologi att göra?

A
  • Approach
  • Aversion
  • Thinking Ahead
35
Q

Thinking ahead har med…. att göra

A

impulskontroll, beslutsfattande

36
Q

Approach har med … att göra

A

Belöning och positiv förstärkning

37
Q

Aversion har med … att göra

A

Negativ förstärkning och slippa undan neagtiav symtptom

38
Q

Mesolimbiska systemet består av…

A

ventrala tegmentum (VTA), nucleus accumbens (NAc) och prefrontala cortex (PFC)

39
Q

Vilka delar kan stimuleras för att man ska få positiv försärkning?

A
  • Antingen stimuleras NAc direkt.
  • Eller stimuleras DA-neuron i VTA som stimulerar NAc.
  • Eller Hämmas GABA-interneuron som hämmar DA-neuron i VTA (disinhibition).
40
Q

Vad är ”Reward defiency syndrom”?

A

Hög densitet D2-receptor ger en hög upplevd eufori av hjärnans naturliga belöningar. ”De nöjer sig i större grad utan droger” medan individer med låg densitet D2-receptor får alltså inte lika mycket euforiupplevelse av hjärnans naturliga belöningar. Dessa individer kallas ha ”Reward defiency syndrom” och de får alltså en högre euforiupplevelse av droger.

41
Q

Varför tror man att en snabbare kinetik ger starkare rus?

A

Man tror att detta beror på att D2-receptorerna adapterar sig och internaliseras om det går för långsamt. Det måste alltså gå så fort att receptorerna inte hinner adaptera sig.

42
Q

Vad är aversion?

A

”Då drogbruk går från längtan till eufori till längtan till att komma bort från plåga.”

43
Q

Hur kan hjärnans homeostas ändras vid drogbruk?

A
  • Gasen minskar - mindre dopamin - mindre välbehag från hjärnan.
  • Bromsen ökar mycket - när drogen avtar är den starka bromsen fortfarande igång
44
Q

Vad är skillnaden mellan action och waiting impulsivitiy?

A
  • ”Action impulsivity”* är oförmåga att inhibera impulsiva beteenderesponser.
  • ”Waiting impulsivity”* är då man väljer en liten belöning nu istället för en större belöning senare.
45
Q

Hur påverkar opioider dopaminfrisättningen?

A

µ-receptorn är central för belöning och beroende. µ-receptorn sitter på GABA-neuron i VTA och hämmar neuronet -> minskad hämning av DA-neuron i VTA -> DA till NAc.

46
Q

Hur påverkar kokain dopaminfrisättningen?

A

Blocker återupptagstransportören DAT -> ökad mängd dopamin i synaptiska klyftan.

Blockerar även NET (noradrenalin) och SERT (serotonin).

47
Q

Hur påverkar amfetamin dopaminfrisättningen?

A

Blockerar DAT + inverterar DAT-funktionen (DAT tar upp AMPH och spottar ut DA) + inverterar VMAT-funktionen (DA kastas ut från vesiklar). -> kraftig ökning synaptiskt dopamin!

48
Q

Varför ger metamfetamin starkare effekt än amfetamin?

A

Har en extra metylgrupp -> mer fettlöslig -> snabbar upptag i hjärnan -> mer intensiv eufori.

49
Q

Vad har ectasy för farmakologisk effekt på hjärnan?

A

Den ena änden blockerar DAT och har centralstimulerande effekt och den andra änden liknar serotonin och har hallucinogen effekt.

50
Q

Förklara på molekylär nivå hur alkoholabstinens uppstår

A

Vid en längre tids intoxikering anpassar sig hjärnans celler till den ökade GABA-tonusen och då alkoholtillförseln stoppas blir cellerna mer retbara än vanligt vilket leder till abstinenssymptom.

51
Q

Vad finns det för farmakologiska behandlingar mot alkoholmissbruk?

A

Disulfiram (antabus) som hämmar aldehyd- dehydrogenas (ALDH). Detta gör att man vid intag får otrevliga bieffekter av ökad mängder acetaldehyd som ej metaboliseras.

Akamprosat är ett läkemedel som i viss mån normaliserar GABA/Glutamat-balansen i hjärnan hos den alkoholberoende (det finns även andra mekanismer föreslagna).

Naltrexon är en antagonist till my-opioid-receptorn. Eftersom alkohols belönande effekter till viss del medieras av kroppsegna opioider kan man tänka att belöningen (och kanske betingade effekter av denna) hämmas.

52
Q

Hur fungerar disulfiram?

A

Disulfiram som hämmar aldehyd- dehydrogenas (ALDH). Detta gör att man vid intag får otrevliga bieffekter av ökad mängder acetaldehyd som ej metaboliseras.

53
Q

Hur fungerar akamprosat?

A

Akamprosat är ett läkemedel som i viss mån normaliserar GABA/Glutamat-balansen i hjärnan hos den alkoholberoende (det finns även andra mekanismer föreslagna).

54
Q

Hur fungerar naltrexon?

A

Naltrexon är en antagonist till my-opioid-receptorn. Eftersom alkohols belönande effekter till viss del medieras av kroppsegna opioider kan man tänka att belöningen (och kanske betingade effekter av denna) hämmas.

55
Q

Beskriv på molekyl- och krets-nivå hur bensodiazepiner ger upphov till belöning

A

Stimulering av GABAa-receptorer leder till ökat kloridjonsinflöde i målcellen vilket leder till hyperpolarisering och därmed minskad fyrningsfrekvens.

I detta fall är den viktigaste cellpopulationen inhibitoriska (GABAerga) interneuron i det ventrala tegmentala området (VTA) i mitthjärnan som kontaktar dopaminerga celler. Bensodiazepiner bromsar alltså bromsen på de dopaminerga cellerna vilket leder till mer aktionspotentialer i de dopaminerga cellerna och därmed mer dopamin i deras målområden – i synnerhet tros ökningen i nucleus accumbens viktig.

Upprepade ökningar av dopaminkoncentrationer i dessa målområden, i synnerhet nucleus accumbens, är kritiskt för beroendeutveckling

56
Q

Hur verkar koffein?

A

Koffein är en adenosinreceptor-antagonist vilket hämmar adenosins cellulära effekt vilket är att bidra till sömnighet

57
Q

Vad är skillnaden mellan vanligt bruk och missbruk?

A

Skillnaden mellan bruk och missbruk handlar ej om mängd konsumtion utan om bruket orsakar problem, skador eller innebär att ta farliga risker

58
Q

Vilka är de 3 delarna av beroendets patofysiologi?

A
  1. Approach – vilket handlar om att drogen kapar hjärnas belöningssystem
  2. Aversion – vilket handlar om att patienten sedan tar droger för att undgå att må dåligt
  3. Thinking ahead – handlar om impulskontroll och beslutsfattande