Kotpelare och bålskelett Flashcards

1
Q

C1-C7

A

vertebrae cervicales, lordos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

T1-T12

A

vertebrae thoracicae, kyfos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

L1-L5

A

vertebrae lumbales, lordos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

S1-S5

A

os sacrum (vertebrae sacrales) kyfos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sista benet

A

os coccygis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Transversala utskott på kotor

A

processus transverse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sagitalla (dorsalt) utskott på kotor

A

processus spinosus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser en kotas generalla uppbyggnad ut?

A

Kotkropp - corpus vertebrae, mer ventralt.
Kotbåge - Arcus vertebrae (består av lamina och pediculus)
Kotbågen omger kothålet - foramen vertebrae
* Processus spinosus
* Processus transversum
* Processus articularis superior
* Processus articularis inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser en typisk cervikal kota ut?

A

Corpus vertebrae: Liten och bönformad
Foramen vertebrae: Stor och triangulär
Processus transversum: Små och har foramen
Processus articulares: Ledar horisontellt nästan
Processus spinosus: Korta -> långa, C3-C6 har bifurkationer
C7 - vertebrae prominens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur ser en typisk thorakal kota ut?

A

Corpus vertebrae: Medelstor och hjärtformad. har även fovea costales
Foramen vertebrae: Liten och cirkulär
Processus transversum: Stora och starka, längden minskar. Costala facetter T1-T10
Processus articulares: Ledar i coronarplan
Processus spinosus: Långa, nedåtlutande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser en typisk lumbal kota ut?

A

Corpus vertebrae: Stor och bönformad (ska bära mycket tyngd)
Foramen vertebrae: Medelstor och triangulär
Processus transversum: Långa och smala
Processus articulaires: Ledar i sagittalplan
Processus spinosus: Korta och breda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser sakralkotorna/os sacrum ut?

A

Ihopfuserade
Corpus vertebrae: Minskar från bas till apex
Foramen vertebrale -> Canalis sacralis (slutar i hiatus sacralis)
Processus articulares: SI-leden mot os ilium.
Processus spinosus: Crista sacralis mediana

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är speciellt med atlaskotan? (C1)

A
  • Artikulerar mot occipitalloben
  • Artikulerar mot axis, roterar runt
  • Saknar kotkropp (den har sammansmält med dens axis)
  • Tillåter nickande och rotation av huvud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är speciellt med axiskotan? (C2)

A
  • Har dens taxis som går upp i atlaskotan och tillåter rotation på det viset.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Led occiput - C1

A

Art. atlantooccipitales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Led C1-C2

A

Art. atlantoaxiales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Leder C3-C7

A

Art. uncovertebrales (proc. uncinatus-corpus ovan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Leder C2-S1 ventralt

A

Art. intervertebrales (mellan disk och corpus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Leder C1-S1 lite mer dorsalt

A

Art. Zygapophyseales (processus art.sup-inf), fasettleder som ändrar ledriktning beroende på vart i kolugna vertebralis man är.

20
Q

Vad är Lig. Longitudinale anterius funktion och vart går den?

A

Förhindrar hyperextension, går längs med kotkropparnas anteriora yta.

21
Q

Vad är Lig. Longitudinale posterius funktion och vart går den?

A

Förhindrar hyperflexion, går längs med kotkropparnas posteriora yta.

22
Q

Vart går Lig. Flava?

A

Mellan laminae hos arcus.

23
Q

Vart går Ligg. Interspinosi?

A

Mellan procc. spinosi.

24
Q

Vart går Ligg. Supraspinosi?

A

Mellan posterior ridges på procc. spinosi, dvs allra längst ut på tippen.

25
Q

Vart går Ligg. intertransversarii?

A

Mellan procc. transversi.

26
Q

Vilket ligament går mellan occipitalis och proc. spinosus hos C7?

A

Lig. Nuchae

27
Q

Hur många leder har varje* kota?

A

4 synovialleder mellan artikulera utskott

2 symfyser, discus intervertebralis

28
Q

Finns diskarna överallt?

A

Nej, C1-C2 saknar disk och även de sakrala kotorna.

29
Q

Vad fyller diskarna för funktion?

A

De agerar stötdämpande och underlättar rörelser.

30
Q

Hur är diskarna uppbyggda?

A

Diskarna är uppbyggda av:
Anulus fibrosus - Fibrös ring av bindväv och brosk, ger styrka.
Nucleus pulposus - Viskös, geléaktiga vätska i disken, ger stötdämpning. Den flyttas när man rör sig.

31
Q

Vad är ett diskbråck?

A

Vävnaden i nucleus pulposus, eller bara delar av ringen kan tränga ut ur svaga punkter (oftast snett bakåt, vid sidan om ligament) under tryck. Kan ge tryck på nerver och blodkärl i foramen vertebrae.

32
Q

Beskriv revbenens funktion och lokalisation.

A

12 revben utgår från vert. thoracica på varje sida, De 10 översta är med brosk (cartilago costalis) fästa till sternum. De utgör skydd för vitala organ.

33
Q

Hur ser de costovertebrala lederna ut?

A

2 synovialleder.
Huvudet hos de flesta kotor artikulerar med kotan över och under , medans costa 1, 11 och 12 enbart artikulerar med ‘‘sin’’ kota.

34
Q

Vad kommer ut ur ryggmärgen i varje segment?

A

Radix posterior med sensoriska axon som mynnar ut i dorsalrotsganglion.
Radix anterior med motoraxon som går ihop med dorsala fibrer för att bilda nervi spinali efter truncus nervi spinalis.

35
Q

Vad gör Ramus posterior?

A

Innerverar sensoriskt muskler runt kotpelaren och hud på rygg.

36
Q

Vad gör Ramus anterior

A

Innehåller motoraxon och sensoriska axon som går ut till olika delar av kroppen.

37
Q

Vilka andra grenar sänder spinalnerverna ut?

A

Rr. communicantes till truncus sympaticus och ganglion sympaticus, och därmed autonoma nervsystemet. Många axon bildar plexan.

38
Q

Plexus cervicalis

A

C1-C4 huvud, nacke och axlar.

39
Q

Plexus brachialis

A

C5-T1 armen

40
Q

Plexus lumbosacralis

A

L1-S5 nedre kroppshalvan.

41
Q

Nn. intercostales

A

T2-T11 löper längs med revbenen -> intercostalmuskler och sensoriska grenar.

42
Q

Hur går medulla spinalis?

A

Från pyramidbanekorsningen -> conus medullaris och film terminale.

43
Q

Var ändrar ryggmärgen konformation?

A

Vid intumescentier, den blir tjockare där fler strukturer ska försörjas.

Intumescentia cervicalis - C4-T1.
Intumescentia lumbosacralis - L2-S3

44
Q

Vad händer efter conus medullaris?

A

I L2-nivå bildas cauda equina.

45
Q

Vilka hinnor täcker ryggmärgen?

A

Pia mater innerst, tunt lafer av celler, elastiska fiber och kollagen. Vaskulariserat.

Arachnoidea tun avaskulariserat bindväv.

Dura mater hård hinna, tjock irreguljär bindväv.

46
Q

Vilka hinnor täcker nerver?

A

Endoneurium runt varje axon.
Perineurium runt varje fascikel.
Endoneurium runt varje spinalnerv.

47
Q

Hur går spinalnerverna ut i förhållande till kotorna?

A

C1-C7 går ut ovan sina kotor, C8 går ut mellan C7 & T1 och därefter går T1-L5 ut UNDER sina kotor.