Fall 29:2 Flashcards Preview

K2 NSPR Neuro > Fall 29:2 > Flashcards

Flashcards in Fall 29:2 Deck (23)
Loading flashcards...
1
Q

Hur ser hjärnans blodförsörjning ut?

A

Hjärnans cirkulation delas upp i en främre och en bakre cirkulation
Den främre och bakre cirkulationen möts sedan i mitten

2
Q

Hur ser den främre ut?

A

Carotis interna avger fem viktiga grenar

Första grenen
A. ophtalmica

Andra grenen är en av de två två bakre förbindelseartäerna
A. communicans posterior

Tredje grenen
Arteria cerebri anterior

Fjärde grenen
A. choroidea anterior
Den är med och försörjer plexus choroideus
Den viktigaste funktionen som får betydelse om den försvinner är att den försörjer capsula interna

Sista grenen
Arteria cerebri media

3
Q

Var kommer arteria communis interna ifrån?

A

Den främre cirkulationen kommer ifrån carotis interna

Carotis interna dextra (genom carotis communis) kommer från truncus brachiocephalicus på höger sida

Carotis interna sinistra (genom carotis communis) kommer istället direkt från aortabågen på vänster sida

4
Q

Vad har carotis externa för funktion när det gäller huvudets försörjning med blod?

A

Ger kollateral försörjning till carotis interna
Om man skulle få stopp i interna kan man få försörjning från den yttre carotisartären (livlina)

Annars är carotis mest till för att försörja muskler och annat på utsidan av huvudet och skallen

5
Q

Vad ger den bakre blodförsörjningen av hjärnan? Var kommer de ifrån?

A

Aa. vertebralis
De två vertebralerna
De kommer går från subclavia
De går upp genom transversala foraminan i C1-C6
De penetrerar in i kraniet genom foramen magnum

6
Q

Vad ger aa. vertebralis upphov till?

A

Vertebralis delar upp sig i de två bakre hjärnartärerna
A. cerebelli inferior posterior (PICA)
Denna gren försörjer medulla och bakre delen av cerebellum
A. spinalis anterior

7
Q

Vad går aa. vertebralis ihop och bildar?

A

De två vertebralerna går sedan ihop och bildar a. basiliaris

8
Q

Vad ger a. basilaris upphov till?

A

De två vertebralerna går sedan ihop och bildar a. basiliaris

Ger upphov till grenar
Basiliras delar upp sig i
A. cerelli inferior anterior (AICA)
A. cerebelli superior (SCA)

Forsättning på basilaris
Basilaris delar sedan upp sig i två PCAs

9
Q

Vad händer om vi får en infarkt i PICA?

A

Infarkt i PICA = Wallenbergsyndrome
Om en människa skulle få ett upphört blodförsörjning i PICA påverkar det väldigt små områden, men de kliniska symptomen blir väldigt stora
Det är många kranialnerver som inte får blodförsörjning om man får bortsatt cirkulation i detta område

10
Q

En infarkt i PICA ger wallenbergssyndrome som påverkar framför allt två delar: vilka?

A

Ipsilateralat = symptomen syns på samma sida)
Symtombild
PICA-infarkten i medulla oblongata skadar nucleus tractus spinalis som avger kranialnerv V
Från kranialnerv V leds smärtfibrer till ansiktet på samma sida
Dessa smärtfibrer kopplas om till samma sida, innan signalerna korsas över och leds vidare upp till thalamus på motsatt sida hjärnstammen
Detta gör att symtomen av påverkad kranialnerv V endast syns på en sida
Övrigt
Sympatiska innervation
På den sida där skada skett fungerar inte m. tarsalis palpebra
Detta leder till att ögonlocket hänger när man inte får sympatiska fibrer till denna del av kroppen
Pupillen blir även liten på grund av att nerven till dilatormuskeln ej fungerar

Contralateralt = symptomen syns på motsatt sida
Symtombild
PICA-infarkten i medulla oblongata skadar tractus spinothalamicus med ursprung från neuron på motsatt sida av ryggmärgen och som därmed fortleder smärt- och temperatursignaler från motsatt sida av kroppen

11
Q

Vad gör cirkulus wilisii?

A

Förbinder främre och bakre cirkulationen
50% av befolkningen har en inkomplett cirkulus willisii
På grund av avsaknad av någon av nedanstående förbindelser

Förbindelser
A. communicans anterior förbinder höger a. cerebri anterior med vänster a. cerebri posterior
A. communicans posterior förbinder a. carotis interna (främre cirkulationen) med a. basilaris (bakre cirkulationen)

12
Q

Vilka artärer försörjer den mediala biten av hemisfärerna?

A

A. cerebri anterior (ACA)
Arteria cerebri anterior försörjer främre kortex från insidan
Ger förbindelsen mellan de två hemisfärerna (genom a. communicans anterior)

A. cerebri posterior (PCA)
A. cerebri posterior försörjer bakre inre kortex

13
Q

Vilken artär försörjer den laterala biten av hemisfärerna?

A
A. cerebri media (MCA) 
80% av kortex försörjs av a. cerebri media från utsidan 
Exempelvis
Motoriska kortex
Sensoriska kortex
Optiska radiationen
Talkortex 
Det är oftast detta kärl som är involverat i strokes
14
Q

Hur forslas venöst blod från hjärnan?

A

Om det venösa avflödet plötsligt reduceras eller upphävs så kommer trycket i huvudet att stiga snabbt
Detta beror på att venösa flödet går i ett oeftergivligt rum
Detta ger mycket stora komplikationer för det trycker sönder strukturen

15
Q

Vilken är den viktigaste venen i det ytliga vensystemet?

A

Det går på medialsidan av hemisfären

Viktig ven: sinus sagittalis inferior

16
Q

Vilken är den viktigaste venen i det djupa vensystemet?

A

Det går på lateralsidan

Viktig ven: sinus sagittalis superior

17
Q

Var tömmer sig venerna?

A

De stora venerna tömmer sig längst upp i sinus sagittalis superior

18
Q

Hur regleras blodflödet till hjärnan?

A

Blodflödet matchar exakt hjärnans krav på syre och glukos
Behovet kan öka 200-300% vid aktivitet
Koma sänker blodflödet eftersom det sker en lägre aktivitet

Ökad kroppstemperatur höjer energibehovet
Glukosförbrukningen ökar med 10% för varje grad förhöjd kroppstemperatur

19
Q

Vad är blodtrycksrelaterad autoreglering?

A

Blodtrycksrelaterad autoreglering
Hjärnan kan upprätthålla konstant blodflöde oavsett fluktuationer i medelartärtrycket, mellan 60 och 160 mmHg

Detta sker tack vare hjärnans autoreglering
Detta skyddar hjärnan från farliga effekter (ischemi) av stora svängningar i perfusionstryck

20
Q

Hur kan blodtrycksrelaterad autoreglering ske?

A

Myogen kontroll
Transmuralt och intraluminalt tryck påverkar den glatta muskulaturen i kärlen beroende på vad man har för tryck

Metabol kontroll
Ökad metabolism sänker PO2 och ökar PCO2 och sänker pH i den närliggande extracellulära vätskan
Detta leder till vasodilation

Neurogen kontroll
Sympatiska fibrer → vasokonstriktion
Parasympatiska fibrer → vasodilation
Sensoriska fibrer → effekten varierar med neurotransmittorer

Endotelian kontroll
Vasodilatorer som kvävemonoxid, proctacyklin, EDHF
Vasokonstriktorer som endotelin, EDCF1 och EDCF2

Triggers till autorelgering
Autoreglering kan fås av ischemi, huvudskador och subarachnoidala blödningar
Om störningarna är grava följer blodflödet förändringar i medelartärblodtryck

21
Q

Vad ger hyperkapni?

A

Hyperkapni (hög halt koldioxid)
Inducerar arteriell vasodilation
Detta ökar det cerebrala blodflödet
Kliniskt kan man uppnå detta genom att patienten hypoventilerar

22
Q

Vad ger hypokapni?

A

Hypkapni (låg halt koldioxid)
Inducerar arteriell vasokonstirktion
Detta minskar det cerebrala blodflödet
Kliniskt kan man uppnå detta genom att patienten hyperventilerar

23
Q

Hur kan koldioxid leda till reglering?

A

Hur kan detta ske?
Koldioxiden kan snabbt passera över blodhjärnbariären och kan påverka kärlen
Ph förändringen av koldioxidförändring vid kärlen påverkar Ca+-nivåerna
Ändrade kalciumnivåer påverkar glattmuskulaturen, detta ger dilation