Fall 21:2 Flashcards Preview

K2 NSPR Anatomi > Fall 21:2 > Flashcards

Flashcards in Fall 21:2 Deck (28)
Loading flashcards...
1

Varför är ben bågformat?

Skelettet har bågformad struktur för att kunna hålla bättre
Bågformat håller bäst, jämför med många konstruktioner

2

Vilka benceller finns?

Osteoblast = bygger upp ben
Osteoklaster = bryter ner
Osteocyte = signalerar till osteblaster/ osteoklaster att bygga/ bryta ner ben

3

Vad är en osteocyt?

Egentligen osteoblaster som blivit inmurade i det mineraliserade benmatrixet
Härstammar från osteoblaster

4

Hur kommunicerar osteocyter med varandra?

Kommunicerar med varandra genom utskott

5

Vad är en osteoklast och hur utövar den sin effekt?

Flerkärnad cell
Ca 40 kärnor per osteoklast

Funktion
Sprutar ut syror som löser upp benet


6

Vad är RANK och vad har det för funktion?

RANK
Uttrycks på förstadieosteoklaster
Binder in RANKL (rankligand)

RANKL
Sitter på osteoblaster
När RANKL på osteoblaster binder in till RANK på osteoklaster aktiveras förstadieosteoklaster till differentierade osteoklaster
Denna signalvägs reglering reglerar därmed nedbrytningen av ben

Osteoprotegerin (OPG)
Är en “decoy receptor” för RANK
Utsöndras bland annat av osteocyter
OPG tävlar därmed med RANK om RANKL
OPG hämmar därmed aktivering av osteoklaster

7

Hur ser kanalsystemet ut i kompakt ben?

Kanalsystem i kompakt ben
Utbrett system som möjliggör kommunikation

Haverska systemet (osteon)
Består av haverska kanaler (rörsystem)
Dessa rör innehåller kärl och nerver

Volkmanns kanal
Kopplar ihop de haverska kanalerna

Skillnad kompakt och trabekulärt
I det kortikala benet är benet så tjockt att kommunikationen blir möjlig
I det trabekulära benet är det detta inte möjligt för att trabeklarna är för tunna
Därmed har vi inte dessa kanaler i trabekulära benet

8

Vad finns det för olika benbildningstyper?

Det finns två olika
Intramembranös ossifikation
Enchondral ossifikation

9

Vad är intramembrös ossifikation och hur går det till?

Intramembranös ossifikation
Sker hos våra platta ben
Exempelvis skallben, skuldra och os coxae

Steg 1 - Utveckling av ossifikation center
Ossifications center = mesenkymala stamceller går ihop och börjar bilda osteoblasterna
Osteblasterna börjar bilda benmassan (icke-kalciumficerad)

Steg 2 - Kalcifiering
Kalciumet kommer i detta steg
Protein som frisätts reglerar denna kalcifiering
Mineralerna tas från blodet
När ett barn bildas tas mineraler från mammans skelett

Steg 3 - Formation av trabekler
Extracellulärt matrix utvecklas till trabeklar som fuserar till spongiös benvävnad

Steg 4 - Utveckling av periosteum
Mesenkym från omkringliggande vävnad utvecklas till periosteumet

10

Vad är enchondral benbildning och hur går den till?

Enchondral ossifikation
Rörformade ben
Exempelvis förlängning (längdtillväxt)

Steg 1 - Mesenkym
Mesenkym går ihop

Steg 2 - Brosk
Bildas brosk

Steg 3 - Bildning av primärt ossifikationscenter
Det bildas en benmanschett (primärt ossifikationscenter) på grund av faktorer i perikondrium
I denna manschett dör brosket på grund av syrebrist
Detta gör att det bildas ett hålrum

Steg 4 - Bildning av osteoblaster
Hålrummet från manschetten fylls ut med osteoblaster

Steg 5 - Bildning av blodkärl
Hålrummet från manschetten fylls ut av blodkärl

Steg 6 - Proliferation av chondrocyter
Proliferation av broskceller uppåt och nedåt

Steg 7 - Sekundärt ossificationscenter
Det bildas ett sekundärt ossificationscenter ute i epifysen

11

Varför är det viktigt med mineraler under benbildning?

Utan tillgång på mineraler får man ingen mineralisering

12

Vad är benmodullering?

Benomsättning

13

Vad är benomsättning?

Benomsättning
Skelettet är under ständig ombyggnad
Flera ombyggnader hela tiden
På grund av att det bildas små sprickor när vi rör oss
Osteoklaster kommer och renar "kanterna"
Osteoblaster bygger upp

Trabekulärt står för 20% av benmassan
5-10 gånger högre benmetabol aktivitet än kortikalt ben
Högre antal celler per ytenhet än kortikalt ben

För kvinnor
Innan menopaus har kvinnor en årlig omsättning på 10%
Efter menopaus har kvinnor en årlig omsättning på 2-5%
Med detta sagt har kvinnor större risk att få osteoporosis än män

14

Hur går benmodullering till i kompakt ben?

Kortikala benet moduleras av de haverska kanalerna
I dessa remoduleringstunnlar kommer först osteoklaster och gör vägen, sedan kommer osteoblaster och bygger upp de haverska systemen
Osteblasterna bygger benstruktur i laminära lameller
På grund av benet byggs upp lager för lager
Lamellerna kommer ligga i olika riktningar
Detta syns när man tittar i mikroskop

15

Hur sker benmodulleringen i spongiöst ben?

I trabekulärt ben har vi istället remoduleringen på ytan av benet

16

Vad är otroligt med benmodullering?

Benremodellering ←→ Oändligt kretslopp

17

Vad kräver benmodulleringen?

Det krävs en balans i remodullering

Störning i balans
Sängliggande och rymdfarande (ej belastning)
Men om man ger belastning börjar osteoblasterna att återhämta sig
Om man mäter benmassan i underarmen hos tennisspelare ser man att den är högre i den arm de använder till racketet

18

Hur kontrolleras benbildning?

Hormonellt
Mekaniskt
Farmakologiskt

19

Hur sker hormonell kontroll av benbildning?

Bygger till stor del på vad som är homeostasiskt för kalciumnivåer
Kalciumnivåerna i blodet håller homeostas vid 9-11 mg/ 100 ml
Om balansen rubbas sker följande:

PTH utsöndras vid för låga nivåer kalcium
När kalciumnivåerna i blodet sjunker utsöndrar paratyreoidea PTH
PTH stimulerar osteoklaster att bryta ner benvävnad och utsöndra kalcium i blodet
Vid användning av läkemedel ges PTH stötvis (intermittent), då får PTH en motsatt effekt mot dess normala = Det vill säga minskar nedbrytningen av ben

Calcitonin utsöndras vid för höga nivåer kalcium
När kalciumnivåerna överstiger det normala utsöndrar tyreoidea calcitonin
Calcitonin stimulerar att lagra kalcium i ben

20

Hur sker mekanisk kontroll av benbildning?

Desto mer belastning → desto mer benbildning
Exempelvis får tennisspelare större benmassa i den arm som de spelar med på grund av ökad belastning
Det är osteocyterna som känner av den förändrade ökade belastningen

21

Hur sker farmakologisk kontroll av benbildning?

Farmakologiska metoder för att behandla osteoporos
Anabol lösning
Kost och träning (livsstil)
Östrogen, calcitonin och PTH intermittent (stötvis behandling)

22

För att ge bästa möjliga läkning av frakturer är det viktigt med:

Immobilisering av fraktur
Man vill återskapa den normala anatomin för att förbättra frakturläkningen
Valet av repositionering kommer påverka läkningssvaret
Detta beror på
Mekaniska faktorer (kallus med mera)
Biologiska faktorer

23

Hur sker frakturläkning?

Tre väldigt viktiga faser

Inflammation
Fyra dagar

Reparation
Fyra till sex veckor

Remodullering
Månader till år

24

Vad händer i fas 1 av en frakturläkning?

Inflammation (klassisk inflammatorisk fas)
Vi får kraftigt hematom (vaskulariserad bindväv)
IL-1 och IL-6 utsöndras vilket drar till sig inflammatoriska celler som lägger sig under hematomet

Detta ger osteoinduktiva tillväxtfaktorer
Dessa drar till sig bland annat osteoprogenitor

Osteoprogenitorceller från endosteum och periosteum aktiveras till osteoblaster och ett nätverk av filtben bildas - bencallus

Det är denna inflammatoriska fas som gör ont när benet är svullet genom att de fria nervändsluten kan svara på inflammatoriska mediatorer (cytokiner) som utsöndras från inflammatoriska celler i skadeområdet, t ex mastceller och lymfocyter

25

Vad händer i fas 2 av en frakturläkning?

Benet fogar samman frakturen med hjälp av kallus
Om det är allt för stort avstånd emellan kan inte ens kallus bildas
Kallus syftar enbart till att ge stabilitet
Desto mer stabilt desto mindre kallus
Brosket som bildats kommer att differentieras och vi kommer bilda ben
I detta stadiet kommer även osteoklaster att vara där

Består av två delar
Enkondral benbildning trycker bort brosket och lägger sig som ett hölje runt frakturen (kallus)

Intramembranös benbildning
Gräver nya tunnlar över frakturen

26

Vad kan man göra för att undvika så mycket kallus som möjligt?

För att undvika kallus
Då ska det vara absolut stabil fixation av en fraktur
Då ska det vara absolut minst avstånd emellan frakturändarna
Helst mindre än ett cellager

27

Vad sker i fas 3 av frakturläkning?

Stabiliserar läkt fraktur
Under remodelleringsfasen sker en remodellering av omoget ben till lamellärt ben
Denna fas tar många månader upp till år
Minskar kallus med intramembrös benbildning

28

Vad kännetecknar moget ben?

Moget ben karaktäriseras av osteon med koncentriska lameller av benvävnad
Centralt belägna ligger Haverska kanaler som innehåller kärl och nerver
I periferin av kanalerna finns osteoblaster som utsöndrar kollagen och grundsubstans och bidrar således till benbildningen
Lamellerna som bildas i ringar runt den Haverska kanalen innehåller lakuner med osteocyter som med små kanaler, canaliculi, är i förbindelse med varandra
Osteocyter, när de är instängda i lakunerna bidrar till att bibehålla benmatrix