Den svenska välfärden Flashcards Preview

So > Den svenska välfärden > Flashcards

Flashcards in Den svenska välfärden Deck (16)
Loading flashcards...
1
Q

Vad hände mellan 1950- och 1970-talen för Sveriges ekonomi?

A

I Sverige kallar man 1950- och 1960-talen för rekordåren. Efterfrågan på varor från Europa åren direkt efter andra världskriget hade gjort att de svenska företagen började gå bra. Sverige blev ett av världens rikaste länder och man började bygga upp välfärdssamhället Sverige där alla människor hade lika rätt till sjukvård, barnbidrag, skola och andra typer av trygghet.

2
Q

Vad hände med industrierna i Sverige efter andra världskriget?

A

Sverige efter kriget
Det andra världskriget hade gjort att man i Sverige varit tvungen att ransonera vissa varor och därför var efterfrågan stor hos svenskarna då kriget var över. Även det sönderbombade Europa efterfrågade varor och eftersom Sverige undvikit krig och därmed räddat sina industrier så kunde man bistå Europa med detta. Ett exempel är varvsindustrin. Många länders handelsfartyg hade bombats och låg på havets botten. Sverige var ett av de få länder där skeppsvarven inte bombats så därför kunde man snabbt bygga nya fartyg som man sålde till andra länder. Göteborg var i slutet av 1960-talet en av världens ledande städer för varvsindustrin.

3
Q

Vad är Saltsjöbadsavtalet och vad gick det ut på?

A

Svenska företagare behövde heller inte oroa sig för strejkande arbetare tack vare Saltsjöbadsavtalet. 1938 hade nämligen företagare och fackföreningar undertecknat ett avtal på Grand Hotel i Saltsjöbaden. Avtalet gick ut på att istället för att kämpa mot varandra så skulle man samarbeta istället. Företagsägarna gick med på att en stor del av företagens vinst skulle gå till att höja arbetarnas löner. I gengäld gick arbetarna med på att det var företagsägarnas rätt att själva styra sina företag. Dessutom kom man överens om regler för hur man skulle förhandla om till exempel löner utan att arbetare skulle gå i strejk.

4
Q

Vad menas med den svenska välfärden?

A

Tidigare hade inte staten tagit så stort ansvar för medborgarnas trygghet. Man byggde fler och bättre bostäder som var billiga att bo i. Människor var inte beroende av fattigvården då de blev sjuka, arbetslösa eller gamla utan istället fick de bidrag. Tidigare hade bara de fattigaste familjerna fått barnbidrag men nu skulle istället alla familjer få bidraget, dessutom blev skolmaten gratis.

5
Q

1

A

Allt detta kostade mycket pengar så skatterna blev högre än i andra länder. Det bestämdes också att man skulle betala mer skatt om man tjänade mycket. Allt detta gjorde att inkomstklyftorna minskade och man hade också räknat med att detta system skulle gynna företagen eftersom de fattigaste nu fick mer pengar som de kunde handla varor för.

6
Q

1

A

Sveriges export medförde också att utländsk valuta strömmade in i Sverige. Löntagarna fick mer betalt och kunde då också betala mer skatt.

7
Q

1

A

Kvinnorna kommer ut i arbetslivet
Under 1900-talets första hälft hade en stor andel av kvinnorna varit hemmafruar. Kylskåp, diskmaskiner och tvättmaskiner var sällsynt och att vara hemmafru var ett ganska tungt arbete. Då staten började bygga fler sjukhus, skolor och äldreboenden växte behovet av personal. Därför blev det allt fler arbetstillfällen för de kvinnor som tidigare tagit hand om hemmen eftersom männen redan hade ett arbete. Problemet blev istället att det blev svårt med barnpassningen eftersom kvinnorna kommit ut i arbetslivet. Detta löste man genom att satsa på daghem runt om i Sverige.

8
Q

1

A

Boendefrågan
Under 1900-talet skedde det en urbanisering i Sverige. Det innebär att det flyttade allt fler människor från landsbygden och in till städerna. Behovet av arbetskraft inom industrin hade lockat många att börja jobba på fabrikerna. I början av 1960-talet var fortfarande många kvarter väldigt nedslitna i städerna. Oftast fanns det ingen toalett utan man fick gå till ett utedass på gården. Varmvatten och ordentlig uppvärmning av husen var ovanligt i dessa kvarter. Riksdagen insåg problemet och satte igång med miljonprogrammet. På tio år skulle man bygga en miljon nya bostäder. Husen sattes ihop av färdiga betongdelar så därför såg dessa områden ganska lika ut.

9
Q

1

A

Satsningar på utbildning
Sedan 1950-talet har ungdomar gått i skolan allt längre. Tidigare började många jobba efter att ha gått i skolan i sju år. Det var jobb som till exempel fabriksarbetare, affärsbiträde, springpojke eller barnflicka. Bara några få procent tog studenten.

10
Q

1

A

Allt eftersom har industrisamhället ersatts av tjänstesamhället. Därför finns det inte längre jobb för 15—16-åringar och de blir därför tvungna att utbilda sig. I tjänstesamhället är man tvungen att ha en utbildning för att få ett jobb och eftersom staten har blivit rikare så har man råd att ge studiebidrag och studielån åt dem som vill läsa vidare.

11
Q

1

A

Immigration
Fram till andra världskriget bodde det nästan bara folk i Sverige som var födda här. Många hade inte varit utomlands och mat från andra länder var ganska ovanligt. Det ökade behovet av arbetskraft ledde till en arbetskraftsinvandring, Scania och SKF är exempel på industrier som annonserade efter arbetskraft i utländska tidningar. Framförallt kom det folk från Finland, Italien, Grekland och Jugoslavien. Behovet av arbetskraft har minskat men Sverige tar fortfarande emot folk från andra länder. Det är folk som flytt från krig, förföljelse och fattigdom. Tidigare var det många européer som kom men idag är det mest folk från Mellanöstern och Afrika.

12
Q

1

A

Rekordåren tar slut
I mitten på 1970-talet hade många länder byggt upp sin industri och började konkurrera med Sverige. Gränserna mellan länderna började öppnas upp och då flyttade företagen till andra länder eftersom de inte ville betala så höga skatter i Sverige.

13
Q

1

A

Priset på olja gick upp vilket påverkade stålverk och pappersbruk som kräver mycket energi vilket påverkade priset på den typen av varor. Exporten på stål, trä och papper minskade men sämst gick det för varvsindustrin. Konkurrensen från utlandet gjorde att många av varven var tvungna att lägga ned sin verksamhet och många arbeten gick förlorade.

14
Q

1

A

Krisen under 1990-talet
Den ökade arbetslösheten inom industrin ledde till att staten och kommunerna fick in mindre skattepengar och moms. För att klara sina utgifter började staten istället att låna pengar.

15
Q

1

A

Under 1990-talet visade det sig att bankerna lånat ut pengar alltför lätt till företag. En ekonomisk kris gjorde att många företag gick i konkurs och då fick inte bankerna igen sina utlånade pengar. Staten fick svårare att låna pengar och långivarna krävde allt högre räntor. Antalet arbetslösa steg till över en halv miljon.

16
Q

1

A

Mot slutet av 1990-talet kom ekonomin igång igen. Nu var det branscher som telekom- och IT-branschen som stod för tillväxten. Flera statliga bolag privatiseras och det ges möjlighet för friskolor och privata vårdföretag och konkurrera med staten inom utbildnings- och vårdsektorn.