Dag 6 - Basala Ganglier, Neurodegeneration & Epilepsi Flashcards Preview

K5 NSPR Tenta-P > Dag 6 - Basala Ganglier, Neurodegeneration & Epilepsi > Flashcards

Flashcards in Dag 6 - Basala Ganglier, Neurodegeneration & Epilepsi Deck (35)
Loading flashcards...
1
Q

Vad har samtliga neurologiska rörelsesjukdomar gemensamt?

A

Patogenesen grundar sig i skador som drabbar/ger nedsatt funktion i de basala ganglierna.

2
Q

Vad skiljer symtombilden vid skada på de basala ganglierna gentemot övre motorneuronskada?

A

Skador på de basala ganglierna resulterar inte i pares, utan leder till problem i uppstart, reglering och avslutelse av rörelser.

3
Q

Ange de fyra symtomkategorierna vid rörelsesjukdomar.

A

Dystoni, chorea, tics & parkinsonism.

4
Q

Definiera begreppet dystoni.

A

Dys = felaktig, toni = kontraktion av muskler; Felaktig kontraktion av antagonistiska muskler som ger oförmåga till önskad rörelse.

5
Q

Ange en typisk etiologi som kan ge upphov till dystoni.

A

Lakunär stroke, dvs småkärlsstroke som kan uppstå vid t.ex ocklusion av Aa. Lenticulostriatales från MCA. Själva patofysiologin tros vara nedsatt aktivitet i Globus Pallidus Interna –> ökad aktivitet i thalamus –> fler rörelser “släpps igenom”, indirekta pathwayn lyckas inte hämma antagonistiska rörelser.

6
Q

Vid behandling av viss dystoni kan man använda sig av det s.k botulism-toxinet, botox. Förklara verkningsmekanismen.

A

Botulism-toxinet verkar genom att hämma frisättning av Acetylkolin från kolinerga neuron, genom inbindning till diverse strukturer i axonterminalen. Detta innebär att muskelkontraktion hämmas, då ingenting frisätts i den neuromuskulära junctionen.

7
Q

En viss fysiologisk behandlingsmetod kan användas mot diffus dystoni, med relativt goda resultat. Vilken & hur?

A

DBS, deep brain stimulation, dvs högfrekvent stimulering av GPi med elektroder som skall ge ökad effekt därefter.

8
Q

Vilka strukturer är det som degenereras vid Huntingtons sjukdom? Vilka strukturer får ökad/minskad effekt till följd av detta?

A

Huntingtons sjukdom känntecknas av degradering av komponenterna i dorsala striatum, dvs nucleus caudatus och putamen. Detta leder främst till en minskad signallering via den indirekta vägen: Vi får minskad aktivitet i globus pallidus interna, till följd av ökad aktivitet i globus pallidus externa & minskad effekt i nucleus subthalamicus. Detta ger ökad aktivitet i Vl/Vm-kärnorna i thalamus –> ökad aktivitet i motoriska delar av cortex.

9
Q

Nämn de tre olika kategorierna av Tics, och vad som kännetecknar dem.

A

Transitoriska Tics: Motoriska och/eller vokala, under 1 års duration. Drabbar ofta 5-6 åringar.
Persisterande tics: Antingen motoriska eller vokala, som kvarstår mer än ett år.
Gille de Tourettes syndrom: Multipla motoriska och vokala tics i mer än 1 år. Förklaras troligen via överaktiv kommunikation mellan basala ganglierna och det limbiska systemet.

10
Q

Ange de tre kärnsymtomen vid Parkinsons sjukdom.

A

Bradykinesi, stelhet och vilotremor.

11
Q

Förklara skillnaden mellan tremorn vid parkinssons sjukdom och tremorn vid cerebellär sjukdom.

A

Vid parkinsons sjukdom har man en tremor i vila, ofta i handen, när man inte försöker röra den. Man kan dricka vatten, men inte dricka kaffe. Cerebellär tremor = Intentionstremor: skakningar i rörelse, vilket ger svårighet med t.ex finger-näs-test.

12
Q

Vilket vanligt symtom vid Parkinssons sjukdom brukar debutera långt innan de motoriska störningarna?

A

Anosmi, dvs förlust av luktsinnet. Detta tyder på att patogenesen börjar på låg hjärnstamsnivå och sprider sig uppåt.

13
Q

Levodopa är en av förstahandsvalen i behandling av parkinsons sjukdom, men ges alltid i kombination med ett annat läkemedel. Vilket och varför?

A

Carbodopa, som är en hämmare av Dopamin-dekarboxylas. Eftersom att aktivt dopamin inte passerar BBB, vill vi hämma att omvandlingen L-dopa –> dopamin sker i periferin. Därför ges carbodopa, som ej passerar BBB, och därför hindrar perifer omvanlig av L-dopa till dopamin.

14
Q

Många parkinssonspatienter får samtida depressiva symtom. Vad kan detta bero på?

A

Dopaminerga celler degenererar –> otillräcklig produktion –> serotonerga celler börjar frisätta dopamin i försök att kompensera –> vi får brist på serotonin! Många får därför utslag på särskilda depressionsymtom, men väldigt få blir kliniskt deprimerade.

15
Q

Ange några kännetecken för neurodegenerativa sjukdomar.

A

Smygande insjuknande, progessivt förlopp, selektiv död/dysfunktion av nervceller –> kognitiv nedsättning och förkortad livslängd.

16
Q

Demens är ett paraplybegrepp, och utgörs av ett antal olika neurodegenerativa sjukdomar. Beskriv fördelningen mellan de vanligaste sådana.

A

Ca 45% av demenssjukdomar utgörs av Alzheimers: runt 25% är vaskulär demens, medan 10% = frontotemporallobsdemens. Resterande utgörs av blandbilder av ovanstående sjukdomar, samt övriga neurodegenerativa tillstånd.

17
Q

Patologin vid Alzheimers sjukdom har två typiska karaktärsdrag: Vilka?

A

Extracellulära inlagringar av B-amyloid, samt intracellulära neurofibrillära tangels av Tau.

18
Q

Vilket är det typiska makroskopiska fyndet i hjärnan post-mortem vid alzheimers sjukdom?

A

Hjärnan har i regel krymp och väger betydligt mindre än vanligt. Man ser bredare och djupare sulcii, som bevis på att gyrii atrofierat.

19
Q

Nämn två gener vars mutationer kan leda till neural B-amyloidos.

A

Mutationer i genen för APP, Amyloid Precursor Protein, och i genen för Y-sekretas. Båda dessa är associerade med familjär Alzheimers, som tror börja via amyloidinlagring, som i sin tur leder till hyperfosforylering och ansamling av Tau.

20
Q

Ange några olika mekanismer för hur felveckade proteiner kan ge upphov till cellskada.

A

I första hand leder felveckning till att ett protein förlorar sin vanliga funktion: tänk carcinogenes, där detta kan vara ett enormt problem. Det kan dessutom indirekt förlora sin funktion ifall det inte kan kännas igen av transportproteiner & således inte tas till rätt ställe i cellen. Den klassiska patogenesmekanismen vid amyloidos är hursomhelst att massproducerade felveckade proteiner aggregerar med varandra, och börjar interagera med cellulära komponenter.

21
Q

Beskriv övergången från ett normalt protein till amyloida B-fibriller, samt vilka mekanismer som kan stoppa denna reaktion.

A

Normala protein kan bildas/bli felveckade spontant: Detta kan korrigeras med chaperoner/HSPs. De kan annars gå ihop och bilda oligomerer. I dessa två stadier kan strukturerna fortfarande brytas ned via ubiquitinering –> proteasom-pathwayn, eller lysosomer. Det är dessa mindre strukturer som tros orsaka skadan vid B-amyloidos. De går sedan ihop och bildar olösliga B-fibriller, extracellulärt eller i intracellullära inklusionskroppar.

22
Q

Beskriv den normala funktionen hos Tau-proteinet.

A

Tau-proteinet är nödvändigt för mikrotubilis struktur och funktion: detta är centralt för såväl axonal transport som mitos. Tau-proteinet reglerar detta kontinuerligt, då mikrotubuli ibland måste vara mer flexibla, ibland mer rigida.

23
Q

Tau har många fosforyleringsplatser. Hur påverkas strukturen/funktionen hos Tau-proteinet av fosforylering?

A

I hyperfosforylerat tillstånd släpper Tau microtubilis, varav de blir mer dynamiska/sladdriga. Tau blir då mer benäget att aggregera till pariga filament, som bildar neurofibrillära tangels. Detta är typiskt i Alzheimers sjukdom: Utöver problemen som Tau-aggregaten medför, kommer de drabbade nervcellerna ha försämrad axonal transport.

24
Q

Vad är GSK-3 respektiv PP-2A?

A

GSK-3 är ett kinas som står för fosforylering av Tau: PP-2A defosforylerar Tau. Gain of function i GSK-3 respektive loss of function i PP-2A kan vara en etiologi bakom Alzheimers.

25
Q

Hur är Tao normalt fördelat i en nervcell, och hur förändras detta vid Alzheimers?

A

Normalt sett ska Tao huvudsakligen finnas i axonen/synapserna: Vid alzheimers sker en ansamling i cellkroppen.

26
Q

Ett patologiskt fynd som finns vid alla neurodegenerativa tillstånd visar på defekter i cellens nedbrytning av “inkorrekta” proteiner: vilket fynd är detta?

A

Ansamling av ubiquitinerade proteiner, som vittnar om defekter i den proteasomala pathwayn.

27
Q

Autolysosomal nedbrytning är en av de vanligaste mekanismerna för nedbrytning av felaktiga proteiner. Denna processen kan vara störd på flera olika nivåer: Förklara.

A

Det kan vara problem i bildningen av autoendosomen, i förmågan att känna igen rätt “last”, i lysosomfunktionen, i bildningen av endolysosomen eller i sekretionen av nedbrytningsprodukterna

28
Q

Nämn två gener vars mutationer är associerade med parkinssons sjukdom.

A

PARK och LRRK2.

29
Q

Vad är Lewykroppar?

A

Intracellulära blobbar utav a-synuklein i Substantia Nigra Pars Compacta. Förekommer dels vid Parkinsons sjukdom, men även Lewykroppsdemens och MSA.

30
Q

Hur kommer det sig egentligen att parkinsons sjukdom progredierar, dvs drabbar större och större delar av hjärnan?

A

A-synuklein kan spridas från cell till cell, och på så vis inducera Lewykropps-patologi.

31
Q

Huntingtons har en autosomalt dominant nedärvning. Förklara etiologin och patogenesen.

A

Herediteten ligger i genen för Huntingtin, ett protein står för axonal transport, bidrar till cytoskelettet & bidrar till lastning av autofagosomer. Huntingtin bildas i vanliga med ett visst antal (<36) CAG-repeats. Mutationer –> Poly-Q gain of function –> proteinet blir väldigt långt, och kan bilda felvikta monomerer –> aggregat –> alla proteinnedbrytningssystem verkar sluta fungera. Detta leder till degeneration av dorsala striatum.

32
Q

Vilka symtom kännetecknar en frontotemporallobsdemens?

A

Semantisk demens och progressiv afasi.

33
Q

Minst en av två typer av inlagringskroppar brukar kunna ses vid FTLD: Vilka proteiner ingår i dessa?

A

Tau-inlagring och TDP-43 kan båda ses vid FTLD. Ingen utav dessa är specifika för FTLD: TDP-43 förekommer även vid de olika atypiska Parkinsonismerna, så som CBD, PSP och även vid ALS.

34
Q

Nämn några fynd i motorisk status (dvs allt från sittande till gång) som talar för cerebellär sjukdom/skada.

A

Att behöva ställa sig upp särskilt bredbent, att gå med höga, breda och oregelbundna steg, samt extenderade knän/bisarr gångstil talar för cerebellär skada.

35
Q

Om en patient med parkinssons går relativt normalt men med ökad armsving, vad bör man misstänka?

A

Att patientens parkinssons är överbehandlad, vilket framkallar huntingtons-symtom.